|
GAMMINGS
EXTRA |
|
"Folket stannar
om regeringen går"
Klassiskt
citat
från måndags-
demonstrationerna
i Leipzig och
Dresden
före
murens
fall 1989. |
"Jag
vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har
jag"
(Ingemar
Stenmark) |
"Som att köra bil till jobbet med grönt ljus hela
vägen."
(Annika
Sörenstam om sin 59-rond) |
|
Irlands
vildaste äventyr:
- Den är från '93, sa klubbchefen |
|
Det är fascinerande,
och nästan osannolikt. När man tittar ut över dynerna kan ögat inte skilja vad
som är fairways och vad som är kohagar. Så naturligt inbäddad i landskapet
ligger Carne, golfbanan i Belmullet längst ut på Irlands västkust.
- Den är från 93, säger klubbchefen Eamon Mangan stolt.
Jo, det förstår man ju. 1893. En riktigt traditionell pärla med
över hundra år på nacken. Det känns i luften, i skorna, i turfen.
Allt stämmer – utom en sak. 1993
ska
det vara. Osannolikt men sant.
Banan är utlagd på befintlig mark av Irlands främste golfarkitekt, Eddie Hackett.
Han ägnade sju år av sitt liv till att resa mellan Dublin och Belmullet för att
tillsammans med lokalbefolkningen fullborda banan.
Inte enda bulldozer har varit i farten.
Mästerverket har fått fairways
ansade och greengräset utbytt. Det är allt.
Inget är förstört och inget är tillrättalagt. Hacket var så lycklig över
att få genomföra det här projektet att han inte ens tog betalt, utan nöjde sig
med ersättning för resor och logi.
När han var klar bad han klubben att vänta tills han var död med att göra
eventuella ändringar banan.
Hackett dog för tolv år sedan.
Men banan ligger oförändrad precis som han – och Gud – skapat den.
Tja, som en jämförelse - vem skulle vilja ge sig på att ”förbättra”
Leonardos Mona Lisa ..?
Klubbchefen Mangan reste en gång till Valderrama. Han blev oerhört
imponerad, dels över att den var så fantastiskt bra, dels för att den låg ända
uppe på 64:e plats på världslistan i ett stort golfmagasin.
Sedan kom han hem och upptäckte att hans egen bana var nummer 62 på samma
lista. Då blev han både förbluffad och mäkta stolt.
Efter en äventyrlig runda på den mycket kuperade Carne åker vi norrut
längst kusten till Enniscrone.
Där står den klurige pron Charlie Mc Goldrick på trappan till sin shop
och berättar hur man ska spela banan.
- Slå aldrig bollen utom synhåll, är hans grundläggande förmaning.
- Försök aldrig skära av en dogleg på en här banan, hur kort den än
verkar vara. Det studsar och rullar åt alla håll. Ni hamnar bara i trubbel.
- Sak samma på greenerna. Sikta mitt på. Försök aldrig gå direkt mot
flaggan. För då hamnar ni någonstans där ni inte alls vill vara.
Ute på banan finner vi snabbt fantastiska möjligheter, där ögat säger att
man inte ska följa hans råd. Och man blir snabbt klar över hur rätt han har.
Vi spelar med ständigt leende klubbchefen
Pat Sweeney. Han hittar ursäkter för
alla våra misstag, och uppmuntrar oss hela vägen genom denna förstklassig linksbana.
Några dagars äventyr i linkslandet innefattar
också Sligos berömda bana på Rosses Point – DEN är från 1800-talet – och den råa
men flackare Donegal, som blir min egen favorit i denna omgång.
Visserligen är jag bedårad av Carnes vyer och frestelser. Men att ha
denna himlastormande läckerhet som hemmabana – nej, det vore, om än ljuvligt, så
allt för slitsamt.
Hellre då som något att drömma om och längta efter. Som rosen på
prinsesstårtan.
Bilderna: Överst tian på Carne - klubbchefen Eamon Mangan på Carne -
pron som erbjuder "Golf of your dreams" på Enniscrone - klubbchefen Pat Sweeney
på Enniscrone - green 13 på Enniscrone - "Taffelberget" - fast här heter det
Benbulben - vid Rosses Point i Sligo.
Läs också:
*** En annan Irlandsresa med de bästa parkbanorna >>>
*** Och
en annan irländsk resa med världsklasslinks >>>
|
|
Mera om golf >>>
|
"Jag slår inte så långt, men ganska snett"
(Golfare med självinsikt) |
|
|
|
|